Det är mycket viktigt att du redovisar arbetad tid på rätt sätt. Om du lämnar felaktiga uppgifter kan du bli återbetalningsskyldig och i värsta fall utesluten ur a-kassan och polisanmäld. Läs mer om ditt ansvar att lämna riktiga uppgifter i artikeln Viktigt att vara noga.
Timanställd
Du som är timanställd ska fylla i exakt de timmar du arbetat på dina kassakort. Har du till exempel arbetat 4 timmar under måndagen i en viss vecka ska du kryssa i rutan för 4 timmars arbete den dagen.
Anställd på sysselsättningsgrad
Om du får månadslön och är anställd på en fastställd anställningstid räknas du som anställd på sysselsättningsgrad. Då kryssar du i rätt rutor för din sysselsättningsgrad på ditt kassakort, till exempel 50 eller 75 procent. Du ska inte fylla i några timmar i det fallet. Även om du har olika schema för olika veckor så är det sysselsättningsgraden du ska fylla i. Ett exempel är att du jobbar heltid ena veckan och är helt ledig den andra. Då räknas det ändå som att du är anställd med en sysselsättningsgrad på 50 procent och det är det du ska redovisa på kassakortet.
Om det blir så att du jobbar övertid eller får extra timmar ska du redovisa det också. Då fyller du i både din vanliga sysselsättningsgrad och de extra timmar du har arbetat.
Deltidsbegränsningsregeln
Deltidsbegränsningsregeln, den så kallade 75-dagarsregeln, gäller för både timanställda och anställda på sysselsättningsgrad. Den innebär att du bara kan få ersättning under högst 75 dagar i veckor som du också arbetar.
Ersättningsperioden är 300 dagar för alla, både hel- och deltidsarbetslösa. Men bara 75 av dem kan användas för ersättning när du är deltidsarbetslös. Den begränsningen kallas 75-dagarsregeln. Om du under en vecka både får ersättning från a-kassan och jobbar deltid räknas de dagar du får ersättning som deltidsdagar.
Du kan alltså högst få ersättning för 75 sådana deltidsdagar under en period.
När dina 75 deltidsdagar tar slut kan du bara använda de dagar som finns kvar i perioden till ersättning under veckor då du är helt arbetslös.
|
Exempel:
Anna blir arbetslös och påbörjar en ersättningsperiod som innehåller 300 dagar. 75 av dem kan användas som deltidsdagar.
Vecka 1: Anna är helt arbetslös och får ersättning 5 dagar.
När veckan är slut har Anna 295 ersättningsdagar kvar i perioden. Hon kan fortfarande använda 75 dagar av de 295 som deltidsdagar.
Vecka 2: Anna arbetar deltid 3 dagar och får ersättning 2 dagar. Dessa 2 ersättningsdagar räknas som deltidsdagar.
När veckan är slut har Anna 293 ersättningsdagar kvar i perioden. Men eftersom hon har använt 2 deltidsdagar kan hon nu bara använda 73 av de 293 dagarna som deltidsdagar.
|
Om du använder upp alla deltidsdagar och har ett deltidsjobb kan du välja att fortsätta arbeta på deltid. Då får du ingen ersättning från a-kassan. Du kan också säga upp dig från ditt arbete och bli heltidsarbetslös. I sådana fall måste inkomsten från ditt deltidsarbete vara mindre än ersättningen du skulle få som heltidsarbetslös för att du inte ska bli avstängd från ersättning i 45 ersättningsdagar.
Du som har ett deltidsarbete, är ensamstående och har egna barn under 18 år som bor hos dig kan ha möjlighet att få delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program när dina deltidsdagar tar slut. Kontakta i så fall arbetsförmedlingen för mer information.
